Inledning ─ Rekommendationer  ─ Generella riktlinjer ─ Exempelsamling

Inledning

När du skriver en akademisk text är det viktigt att det klart framgår vad som är dina egna resultat, idéer och slutsatser och vad som härrör från någon annan. Du måste också visa vilket underlag dina påståenden och resonemang bygger på. Det är därför essentiellt att ange vilka källor du har använt dig av i ditt arbete. Läsaren ska kunna gå tillbaka till det material du använt för att fördjupa sig och för att kontrollera ditt arbete. ─ Gör det lätt för dina läsare att plocka fram de dokument du hänvisar till genom att vara noggrann, korrekt och konsekvent då du anger källor.

Referensskrivning består av två delar, dels en kort hänvisning i den löpande texten till den källa som man har använt och dels en fristående lista över dessa källor som innehåller detaljerad information och ofta brukar återfinnas under rubriken Referenser.

Det finns i huvudsak tre olika metoder för referensskrivning:

• Författar– och årtalsmetoden där källhänvisningen i den löpande texten utgörs av författarens efternamn samt publikationsår inom parentes. Referenslistan placeras i slutet av dokumentet och skrivs i alfabetisk ordning.
• Numrerade referenser där källhänvisningen i den löpande texten utgörs av nummer, upphöjt eller inom parentes, som hänvisar till publikationerna i den ordning de används. Eventuellt påföljande hänvisningar till en specifik publikation får samma nummer som den första. Referenslistan placeras i slutet av dokumentet och ordnas i nummerföljd.
• Fotnotsystem där källhänvisningen i den löpande texten utgörs av upphöjt nummer. Referensen återfinns i en not med samma nummer längst ner på den aktuella sidan eller i slutet av texten.

Rekommendationer

Vi rekommenderar författar- och årtalsmetoden. Denna guide följer Harvardsystemet som är en variant inom författar- och årtalsmetoden. En fördel med den är att det framgår direkt i texten vilken författare och vilket publikationsår en hänvisning gäller, du behöver inte bläddra till slutet av dokumentet. Det är också enkelt att söka upp en referens i den alfabetiska referenslistan. En annan fördel är att man skriver ut tidskriftens hela namn. Förkortningar gör det svårt för läsaren att identifiera tidskriften. Det kan dessutom vara svårt för författaren att hitta korrekt förkortning till en tidskrift. Inom vissa discipliner föredrar man dock metoden med numrerade referenser, exempel på sådana system är Vancouver som dominerar inom medicin, IEEE som används inom elektroteknik och MLA som är vanlig inom humaniora. Det finns alltså inga entydiga regler för hur referenser ska skrivas utan många stilar existerar sida vid sida.

Om din lärare förordar numrerade referenser rekommenderar vi följande anvisningar:

ACS Style Guide Rekommendationer utgivna av American Chemical Society (ACS).
CAplus Core Journal Coverage List Här finner du ett urval centrala tidskrifter inom kemi och kemiteknik med förkortningar.
Vancouversystemet Exempelsamling från U.S. National Library of Medicin (NLM)
Journals Database (NLM) Här kan du få fram förkortningen till de flesta medicinska tidskrifter.
IEEE Transactions, Journals, and Letters: Information for Authors Se kapitel IV D. References på sidan 4 samt, för förkortningar, Appendix III och IV.

Generella riktlinjer

• Språket i referenserna ska vara detsamma som i din text i sin helhet. Exempelvis förkortas sidor ss. när du skriver på svenska men pp. (pages) när du skriver på engelska.
• Det räcker med att ta med författarens förnamnsinitial(er). Dock kan det vara lämpligt att ta med hela förnamnet för att skilja olika författare åt.
• Om ingen person finns angiven som författare är det den utgivande organisationen som ska anges som författare.
• Om ingen författaruppgift finns (vare sig person eller organisation) ska referensen inledas med dokumentets titel som då också används som hänvisning i texten.
• Om det inte klart framgår av referensen vilken dokumenttyp den gäller är det lämpligt att ange detta. Det görs genom att skriva ut vad det är för typ av dokument, till exempel Examensarbete, inom hakparentes direkt efter titeln.
• Referenslistan i dokumentets slut ska bestå av en sammanhängande lista där samtliga dokumenttyper återfinns. Den ska alltså inte delas upp i underavdelningar med egna rubriker för olika dokumenttyper. Ett undantag finns från denna regel och det är muntliga källor som på grund av sin flyktiga karaktär, läsaren kan inte utnyttja dem för att få veta mer, brukar separeras från de skriftliga källorna (i skriftliga källor inkluderas här till exempel powerpoint-presentationer och YouTube-klipp).

I de informationskompetenskurser Chalmers bibliotek ger ska du följa Harvardsystemet. Det har regler för vilka uppgifter som ska vara med i referensen samt i vilken ordning dessa ska stå. Däremot förekommer det flera olika varianter utseendemässigt, t.ex. huruvida årtalet ska stå inom parentes eller om titel ska vara kursiverad eller i fetstil. Många varianter är tillåtna, förutsatt att man är konsekvent i sitt skrivsätt.

Exempelsamling enligt Harvardsystemet

Bok

Författarens efternamn, initial/er. (Utgivningsår) Bokens titel. Upplaga (om annan än första). Förlagsort: Förlag. (Serietitel och delnummer om boken ingår i en serie).

Referenser till rapporter och examensarbeten skrivs på samma sätt som till en bok. Rapporter ingår ofta i en rapportserie, uppgifter om serie ska alltid tas med.

Flera författare

Publikationer har ofta flera författare och rekommendationerna för hur det ska hanteras skiftar starkt. En regel att följa kan vara att om antalet författare är högst tre ta med samtliga namn i referensen och om de är fler än tre ange endast det första namnet följt av et al. (lat. et alii som betyder ”och de andra”) samt att i källhänvisningen i texten alltid ta med endast det första namnet.

Kapitel i bok

Att referera till specifikt kapitel i en bok är nödvändigt om det är en bok bestående av flera olika kapitel med olika författare, sammanställt av en redaktör.

Kapitelförfattarens efternamn, initial/er. (utgivningsår) Kapiteltitel. I Bokens titel, red. Bokens redaktör/er, sidor. Förlagsort: Förlag.

Elektronisk bok

Författarens efternamn, initial/er. (Utgivningsår) Bokens titel. [Elektronisk] Upplaga (om annan än första). Förlagsort: Förlag. (Serietitel och delnummer om boken ingår i en serie).

Artikel ur elektroniskt uppslagsverk

Författarens efternamn, initial/er. (Utgivningsår) Artikelns titel. I Uppslagsverkets titel. URL (Datum för nedladdning).

Tidskriftsartikel

Författarens efternamn, initial/er. (Utgivningsår) Artikeltitel. Tidskriftens titel, volym, nummer, sidor.

Dagstidningsartikel

Författarens efternamn, initial/er. (Utgivningsår) Artikeltitel. Tidningens titel. Datum.

Artikel ur elektronisk tidskrift/dagstidning

Referens till elektronisk tidnings- eller tidskriftsartikel skrivs på samma sätt som till tryckt förutsatt att den elektroniska versionen är identisk med den tryckta förlagan. Skriv annars enligt föjande:

Författarens efternamn, initial/er. (Utgivningsår) Artikeltitel. Tidningens titel. Publiceringsdatum. URL (Datum för nedladdning).

Det är viktigt att påpeka att etablerade vetenskapliga förlag följer praxis att inte ändra i elektroniskt publicerade tidskrifter. Av den anledningen kan man med fördel skriva en referens till en elektroniskt publicerad artikel på samma sätt som till en tryckt

Något som dock kan vara praktiskt att ta med, om sådan finns, är DOI som står för Digital Object Identifier och är en permanent märkning av digitala dokument. Se www.doi.org för mer information. Det enklaste sättet att hitta ett dokument när du känner dess DOI är att kopiera strängen, gå till bibliotekets E-TIDSKRIFTER, välj CitationLinker och klistra in i DOI-rutan eller gå till www.doi.org och klistra in i sökrutan Resolve a DOI Name!.

Konferens

Föredrag på konferenser och seminarier publiceras ofta i samlingsverk. Dessa kallas proceedings. Om staden konferensen hölls i inte är allmänt känd kan det vara befogat att även ta med land

Redaktörens efternamn, initial/er. red. (Utgivningsår) Titel på konferenspublikation. Konferensens datum, år, stad.

Konferensartikel

Författarens efternamn, initial/er. (Utgivningsår) Artikeltitel. I Titel på konferenspublikation; Konferensens datum, år, stad. Sidor.

Att referera i andra hand

Att referera i andra hand är i allmänhet inte att rekommendera. Du bör läsa den källa du faktiskt hänvisar till. Men om du ändå väljer att göra det måste både originalkällan och sekundärkällan anges i referensen. Observera att källhänvisningen i texten ska gå till originalkällan.

Patent

Det namn som ska uppges i referensen är den person eller det företag som står som Sökande i patentdatabasen. Observera att uppfinnaren inte nödvändigtvis är den som ansöker om patentet. Om ingen sökande uppges i patentdatabasen är uppfinnare och sökande samma person.

Sökande (Publiceringsår). Patenttitel. Patentnummer.

Opublicerat material

Författarens efternamn, initial/er. (Utgivningsår) Bokens titel. Under tryckning. Förlagsort: Förlag.

Muntliga källor

Till muntliga källor räknas all personlig kommunikation såsom samtal, e-post, brev och liknande. Denna typ av referenser brukar vanligtvis inte tas med i referenslistan utan de anges direkt i den löpande texten eller som en fotnot på samma sida. Det är dock inte fel att räkna upp de muntliga källorna i referenslistan men de ska i så fall återfinnas under egen rubrik. Då du använder muntliga källor måste du alltid ha tillstånd från personen ifråga.

Om du vill ta med muntliga källor i referenslistan kan en referens till e-post utformas enligt följande. Lämna aldrig ut någons personliga e-postadress utan tillstånd.

Avsändare (avsändarens e-post adress) (datum) Ämnesrubrik. Personlig e-post till mottagarens namn (Mottagarens e-post adress).

Webbkällor

Precis såsom tryckt material måste allt material från elektroniska källor dokumenteras, och de ska följa samma generella riktlinjer och grundregler som gäller för tryckt material. Enbart URL räcker aldrig! Emellertid är det ibland svårt att lokalisera de beståndsdelar som krävs för det traditionella sättet att skapa referenser, och ibland existerar inte ens vissa delar, t.ex sidnumrering.

När det gäller att ha med webbadresser i referenser, försök undvika att ta med långa rader med URL. Är det ett stort företag eller organisation kan det räcka med att hänvisa till toppdomänen. Om webbplatsen har en bra sökfunktion och dokumentet kan hittas via den, ta bara med toppdomän. Ta med den fullständiga URL:en när det gäller personliga hemsidor.

Anpassa hur du skriver åtkomstdatum till din läsekrets. Nationellt fungerar år-månad-datum, internationellt kan det vara säkrare att använda datum-månad-år, såsom "8 Jan. 2006".

Men, det finns så många variationer att det är inte möjligt att en modell ska fungera för varje upptänkligt fall. Utelämna därför information som inte är tillgänglig, men tillhandahåll så mycket information som möjligt.

Grundformatet för att citera elektroniskt material är:

Författarens efternamn, initial/er. (Utgivningsår) Titel på dokumentet. Titel på webbplatsen. URL. (Åtkomstdatum).

Multimediakällor

YouTubeklipp Författare är den som gjort klippet, inte den som laddat upp det. Uppladdningsåret anges inom parentes. Klippets titel följer därefter och sedan formatet inom hakparentes. URL skall anges i en mycket allmän form och inte hänvisa till det exakta klippet. Åtkomstdatum kommer sist inom parentes.

Citeringens grundformat är :

Författare (Uppladdningsår) Dokumentets titel. [YouTube]. URL. (Åtkomstdatum).

Denna guide baserar sig på The Chicago Manual of Style, 15th edition samt Svensk standard SS 03 82 07.