Navigation Huvudinnehåll Logga in Sök

THE World University Rankings


Publiceras av Times Higher Education från och med 2010. Tidigare (2004-2009) samarbetade THE med QS; denna lista fortsätter nu under namnet QS World University Rankings. THE samarbetade med Thomson-Reuter under åren 2010-2014, men från 2015 har THE Elsevier som samarbetspartner och de bibliometriska beräkningarna bygger på Scopusdata.

 ser ut att ha sjunkit mellan 2015 och 2016, men detta beror uteslutande på en metodikändring so

Allmänt om listan

THE World University Rankings omfattar 1102 universitet, men under plats 200 visar webplatsen bara resultaten i block om 25, 50 eller 100 platser. THE World University Rankings, publicerad första gången 2010, är mer ambitiös och komplex än Shanghai och QS. Den har fler indikatorer (13), uppdelade på 5 huvudgrupper. Man gör större ansträngningar att fånga in olika verksamhetsområden och att normera bort skillnader mellan ämnen och geografiska regioner. Enkäterna som ingår sänds till personer som identifierats via Scopus databas och universiteten kan således inte påverka vilka som får dessa.

Chalmers Placering

År Placering Andra svenska lärosäten
2017 241 Karolinska 38, Uppsala 86, Lund 93, Stockholm 134,   KTH 173, Göteborg 198, SLU 276, Umeå 285, Linköping 384, Örebro 386
2016 254 Karolinska 28, Uppsala 93, Lund 96, Stockholm 144,   KTH 158, Göteborg 170, SLU 271, Umeå 283, Linköping 340, Örebro 375
2015 244 Karolinska 28, Uppsala 81, Lund 90, Stockholm 136, KTH 155, Göteborg 180, SLU 241, Linköping 288, Umeå 294, Örebro 336
2014 276 Karolinska 44, Stockholm 98, Uppsala 98, Lund 119, KTH 126,Göteborg 233, SLU 267, Linköping 376, Umeå 393
2013 277 Karolinska 36, Stockholm 105, Uppsala 111, KTH 118, Lund 123, Göteborg 223, SLU 260, Umeå 313, Linköping 322
2012 229 Karolinska 42, Lund 82, Uppsala 106, Stockholm 117, KTH 140, Göteborg 218, Umeå 268, SLU 286, Linköping 331
2011 233 Karolinska 32, Lund 80, Uppsala 87, Stockholm 132, KTH 187, Göteborg 204, Umeå 227, SLU 240, Linköping 324
2010 223 Karolinska 43, Lund 89, Uppsala 147, Stockholm 129, KTH 193, Göteborg 281, Umeå 273, SLU 199, Linköping 305

Mellan 2010 och 2011 genomfördes flera ändringar i metodiken, så resultaten dessa år är inte helt jämförbara. 2011-2014 är metodiken i stort densamma, medan 2015 innebar ett byte till Scopus som databas, ett byte som var positivt för Chalmers. Även 2016 har metodiken ändrats, men inte annonserats tydligt, denna gång till nackdel för Chalmers. 2017 har denna metodikförändringen justerats mot ökad rättvisa för ämnesmässigt smala universitet, efter påtryckningar från bl.a. Chalmers.

Listans konstruktion

THE-rankningen bygger på 13 indikatorer i 5 grupper:

Vikt

Indikatorgrupp

Delindikatorer med vikt/förklaring

30% Forskning Enkätundersökning 18%; Forskningsanslag per lärare 6%; Publikationer per lärare/forskare 6%
30% Utbildning Enkätundersökning 15%, Doktorsexamina per lärare 6%; Lärare per student 4,5%; Anslag per lärare 2,25%; Kvot forskarexamina/grundexamina 2,25%
30% Citeringar Fältnormerat citeringsmått, avser mäta genomsnittlig kvalitet på publikationer
7,5% Internationell mix Andel utländska lärare 2,5%, Andel utländska studenter 2,5%, Andel artiklar med utländska medförfattare 2,5%
2,5% Industrisamarbete Forskningsmedel från industrin, per lärare/forskare

De viktigaste måtten är dels citeringsmåttet, dels de två internationella enkätundersökningarna (som görs bland akademiker). Tillsammans svarar de för 2/3 av poängen.

Analys

De två enkätresultaten (som är de tyngsta elementen inom Utbildning resp Forskning) är Chalmers poängmässigt klart ”sämsta” indikatorer. Båda ligger på ungefär samma nivå.

Poängen i den relativt tunga grenen ”disputationer per lärare” är Chalmers högsta inom indikatorgruppen Utbildning.

Inom de ”internationella” indikatorerna ser man att Chalmers har hög andel internationella lärare (vår bästa indikator - 87,8 poäng av 100) och en hög andel internationellt samförfattarskap. Andelen utländska studenter minskade radikalt när studieavgifterna infördes, men är sakta på väg uppåt igen. Internationalisering är Chalmers starkaste indikatorsgrupp.

Chalmers forskningsintäkt per lärare ligger väl till och även intäkten från industrin per lärare är hög, medan totala intäkten per lärare hör till Chalmers sämsta indikatorer.

Antal publikationer per lärare/forskare sjönk avsevärt under 2016 pga en metodikändring. I verkligheten var det tvärtom. Metodikändringen missgynnade smala universitet och en justering har gjorts av THE. Denna förändring tillsammans med mer detaljerad datarapportering göt att indikatorn åter speglar verkligheten på ett bättre sätt.

Chalmers