Välkommen till en konstrunda på Chalmers huvudbibliotek!

Statens konstråd hanterar statens konstsamling på runt 100.000 verk placerade i offentliga verksamheter såsom universitet, polisstationer, arbetsförmedlingar, försäkringskassekontor och domstolar. Nedan hittar du en förteckning över den konst som hänger på Chalmers huvudbibliotek. Anne Pira, konstkonsult på Statens konstråd har satt samman kollektionen.

Börja med att kika på vår korta introduktionsfilm, i vilken Anne berättar om sina tankar om kollektionen. Karta med verkens placering och information om dem och dess konstnär hittar du här.

Mer information om Statens konstråd hittar du här.

Zsuzsanna Larsson Gilice (1970--)

Spill, 2018 , Collage

Våning 1, utanför seminarium 1

Larsson Gilice arbetar tålmodigt i repetitiva processer. Materialet i hennes konst är ofta grafit och papper. Många av hennes verk innehåller flöden eller fragment av text. Larsson Gilices förhållningssätt till tecknandet är pragmatiskt och idealiskt på samma gång. Språket finns med som en inre monolog vilken omväxlande låter detaljer och existentiella frågor färdas i tanken. Hon arbetar ofta med stora format.

Larsson Gilice har studerat på Valands konsthögskola i Göteborg.

Spill består av de ytor som omger orden Larsson Gilice har klippt ut för ett annat av sina verk; ’Mörk botten’. Här syns spillet, det som blivit över, men blir samtidigt en lek med hierarkier och vad som väger tyngst vad gäller betydelse. Larsson Gilice har mödosamt fäst ihop delarna, fragmentariskt och med en högre intensitet. Det är viktigt att delarna ingår i sitt eget system.

Ditte Johansson (1958--)

Kardborre, 2002, Konsthantverk

Våning 1, studenttorget

Johansson arbetar både materialbaserat och idébaserat och intresserar sig för mellanrummet mellan konst och hantverk. I hennes arbete med fokus på textilt glas undersöker hon hur genus har speglats inom den textila konsthistorien. Johanssons bakgrund som textilkonstnär, där hon arbetade med transparens och reflekterande material, ledde till att hon sedan sökte sig till glashantverket. Med dessa erfarenheter blandar hon textila tekniker med olika glaskvaliteter för att få till stånd en förening mellan glas och textil. I sina glasvävnader fokuserar hon ofta på objekt ur vardagen och kombinerar dem sedan med projektioner i filmform som förstärker genuskontexten. Förutom glas så arbetar hon även med andra material och tekniker, bland annat emalj och måleri.

Johansson har studerat på Högskolan för Design och Konsthantverk i Göteborg.

Maria Hedlund (1961--)

Hemma hos mig, 1997, Fotografi

Våning 1, tysta läsesalen vid fönster

Hedlunds arbetsmetod påminner om den klassiska fotografens: hon föredrar en filmbaserad kamera framför en digital. Hon manipulerar inte fotografierna och efterproduktionen är nedskuren till ett minimum. Hon avbildar ofta vardagliga föremål, vilket vid första anblick kan tyckas vara ett konventionellt ämnesval. Men när man tittar närmare framträder en känsla av overklighet i bilderna. Det var inte riktigt som man trodde. Det vilar något kusligt över vissa av Hedlunds bilder, något som nästan för tankar till fotografier av brottsplatser. Hedlunds bilder är igenkännliga och undanglidande på samma gång. De lurar ögat. Ibland visar hon oss en oglamourös verklighet som vi inte vill kännas vid och gör oss därmed medvetna om den instabilitet som är en del av vardagen. 

Hedlund har studerat på Fotohögskolan vid Göteborgs universitet.

Hemma hos mig är en serie bestående av 13 fotografier, vita monokromer med motiv från hemmet. Det bilderna har gemensamt är att de uppvisar spår av mänsklig närvaro: fingeravtryck runt strömbrytaren, en fettfläck på väggen bakom sängen, smutsavlagringar på badrumskaklet. De vita ytorna har under lång tid nedfläckats med smuts. Människorna har lämnat sina avtryck. Tiden har gjorts synlig.

Adrian Espinos (1985--)

Våning 1, Tysta läsesalen, vid fönster

Reunion 3 (Migrant Geology), 2019
Sediment 3 (Migrant Geology), 2019

Espinos arbetar med transparent plexiglas som en dubbel yta för måleri. Espinos menar att det är irrelevant att fundera på om hans målning är abstrakt, expressionistisk eller figurativ. Det enda som betyder något är narrativet eller den inre struktur som lever mellan de olika språk, material och tekniker han skapar för att låta den konstnärliga organismen existera. Han ser idéer som levande varelser och konstverket är ett sätt att ge dem en kropp. 

Espinos har studerat vid University of Barcelona och på Konsthögskolan vid Umeå universitet.

Migrant Geology är en parallell mellan arbetsmetodik och processen för kolvätemigrering genom jordens skikt, där rörelser av olja producerar petroleum som industriellt omvandlas till plast. Denna migration är närvarande genom användningen av plast i installationens delar, men också genom att resa genom deras olika narrativa lager. 

Rita Lundqvist (1953--)

Vita västar, 1998, Måleri

Våning 1, Tysta läsesalen, Mezzaninplan

Lundqvist håller sig till ett reducerat måleri vad det gäller storlek, form och färg. Komposition och kulörernas samspel är det primära i hennes måleri. I Lundqvist målningar finns ett ödsligt landskap vari hon placerar ut figurer som alla är lika till storlek, utseende och som ser ut att ha jämbördig betydelse. Sysslorna figurerna är inbegripna i är ofta gåtfulla och står i stark kontrast till verkens precisa, geometriska, kompositioner. Lundqvist målningar skildrar ett tvetydning stämningsläge med sakrala övertoner. De antyder dolda berättelser och ställer en mängd frågor, som förblir gåtor utan svar. Bildrummet är grunt, och samtidigt oändligt.

Lundqvist har studerat vid Kungliga Konsthögskolan i Stockholm.

Martin Arvidsson (1980--)

Våning 1, utanför kopieringsrummet

Arvidsson beskriver sig själv som en historieberättare som använder teckning, video och skulptur för att beskriva livsöden och skeenden. Han känner egentligen motstånd till blått, men tycker den signalerar stabilitet och vetenskaplighet, samtidigt som det finns koppling till himlen och det överjordiska. Arvidsson säger att han dras till dualiteter och har tidigare använt Janusansiktet i sin konst.

Arvidsson har studerat på Konsthögskolan vid Umeå universitet.

Instructions for a Sunset gestaltar flera perspektiv på saker som blivit kvar samtidigt som resten av världen gett sig av i framtiden. 

Frida Fjellman (1971--)

Bergstopp, 2004, Konsthantverk

Våning 1, inne i biblioteket, vid spiraltrappan

Fjellman ser sig själv som konsthantverkare. Ur hennes angreppsmetod och ur konsthantverket kommer den problematik som hon intresserar sig för. Fjellman har återkommande i sitt arbete tagit fasta på det som upplevs som för mycket; det direkta och sensitiva. Känslor som hon och många med henne blir förlägna över. Objekt som avväpnar eller får oss att reagera oväntat. Det mänskliga med allt vad det kan innebära. Det som fascinerar och genererar energi, eller det som får oss att känna ödmjukhet inför livet och dess varelser. Hon ställer frågor som: Vad är det som slår an våra känslor? Vad får oss att le och vad får oss att bli engagerade när den riktiga världen är så svår? Hur skapar vi kontakt? Hon intresserar sig också för rummet, både det offentliga och det privata, och våra inlärda åsikter om hur saker och ting ska vara. Vad väljer vi att omge oss med? Vad är accepterat eller inte i olika sammanhang? Fjällman försöker synliggöra detta i sitt arbete, göra betraktaren varse om problematiken och på så vis också kanske öppna upp för nya tankegångar. Hon vill att hennes konst ska upplevas som livsbejakande och signalera mänsklighet, vara tillåtande och inkluderande.

Fjellman har studerat vid Konstfacks keramik- och glasutbildning i Stockholm samt Glas, ljus och neon vid Pilchuck Glass School i Washington, USA. Hon har formgivit för Kosta Boda sedan 2016.

Beck & Jung

Färgaktörer III, 1993
The new year akter, 1993
The Christmas akter, 1993
Green Indian game, 1985
Mini DD moving, 1985
Färgaktörer IV, 1993
Färgaktörer II, 1993
Mini CO Standing, 1985

Litografi, grafiska datagenererade bilder.

Våning 1, inne i biblioteket, vid spiraltrappan

Beck & Jung var ett ”varumärke” för den svenska konstnärsduon Holger Bäckström (1939-1997) och Bo Ljungberg (1939-2007). Beck & Jung räknas till de stora pionjärerna inom datorkonsten. Redan 1966 började de använda stordatorer som konstnärligt medel. Med hjälp av dessa samt ett eget bildalfabet tog Beck & Jung fram konkreta bilder med geometriska former som kunde kombineras till ett oändligt antal nya bilder i datorn. Bildutskriftsmöjligheterna var på den tiden mycket begränsade och konstnärerna tvingades att använda radskrivarens standardtecken för att forma de första primitiva bilderna. Trots tekniska svårigheter och skepsis från kritiker såg de i förlängningen stora möjligheter för den grafiska bilden. Under 1970- och 1980-talen arbetade de huvudsakligen fram bilder på Lunds universitets datacentral. Det var svartvita bilder som skrevs ut med nålskrivare eller pennplotter. Från 1973 arbetade de huvudsakligen med datagenererade bilder i färg som skrevs ut med bläckstråle- eller färglaserskrivare.

Nils-Erik Mattsson (1952--)

The Wedding, 2012
The Sphere, 2012
The Swim, 2012

Grafik

Våning 1, inne i biblioteket, vid fönster mot Gibraltargatan

Mattsson jobbar med måleri, grafik och objekt. Han har skapat flera offentliga objekt i olika media, allt ifrån mosaikgolv, väggmålningar, kalksten och laminerat glas. Han undervisar i måleri och grafik och arbetar med projekt för kunskapssamverkan och utbyte mellan europeiska konstnärer och verkstäder. 

Mattsson har studerat vid Hovedskous Målarskola och Valands konsthögskola i Göteborg.

Kaisu Koivisto (1962--)

Krona, 1994, Skulptur

Bottenplan, inne i biblioteket, på kataloghyllan

Koivisto hittar sina ämnen inom världshistoria, politik och ekologi. Hon arbetar i djupgående konceptuella projekt i form av installationer, foto, skulpturer och video. Laddade berättelser växer fram när Koivisto sätter ihop läder, päls, horn, stål och ting; kommentarer till hur vi ser och använder vår omgivning. Varje beståndsdel i hennes komplexa verk har en historia. Det organiska och det syntetiska, det vackra och det frånstötande ingår i en allians och ställer betraktaren inför en rad frågor. 

Koivisto har studerat vid Högskolan för konst, design och arkitektur i Helsingfors.

Oscar Reuterswärd (1915-2002)

Seriell stigning, 1959, Skulptur

Bottenplan, inne i biblioteket, på kataloghyllan

Reuterswärd är känd som ”de omöjliga figurernas fader”. Med detta avses teckningar av objekt som vid första anblicken ser normala ut, men som inte går att återskapa tredimensionellt, eftersom perspektivet på något sätt är förvridet och de därför strider mot trigonometrins lagar. Reuterswärd menade själv att anledningen till att han kunde göra dessa figurer beror på att han hade ett slags synfel som påverkar perspektivseendet. 1934 publicerades hans första omöjliga figur, en triangel gjord av kuber, som senare fått namnet Penrose-triangeln. Hans verk jämförs ibland med M.C. Eschers, med skillnaden att Reutersvärds bilder inte innefattar befolkade världar som Eschers utan avgränsar sig till geometriska figurer. Förutom de omöjliga figurerna var Reutersvärd skulptör och framställde kedjor och andra objekt som strävar uppåt. Flera av hans skulpturer finns i stor skala som offentlig konst i flera kommuner i Sverige. Under den senare delen av livet ägnade Reutersvärd sig åt att föreläsa om hur barn var bättre än vuxna på analytisk observation, det vill säga att se detaljer före helheten, något som han menade var fördelaktigt för minnet.

Kuriosa: Reutersvärd skrev sin signatur på så sätt att den ser identisk ut om man spegelvänder den!

Lars Johansson (1945-2010)

Ur portföljen Fåglar, 1976, Grafik
Apa, 1990, Grafik

[TUMNAGELBILD AV KONSTVERK]
Bottenplan, studentköket

Johansson arbetade med måleri, tekning och grafik. Han var känd för sina naturbilder men undersökte också under långa perioder flera specifika teman. Ofta läste han in sig på ett område för att se vart det förde honom konstnärligt. Han menade likväl att han aldrig gick till sin ateljé utan att veta i förväg exakt vad han skulle göra. Han tänkte igenom arbetet noga och hade en tydlig inre bild, till den grad att han visste hur han skulle hålla penseln. Därefter målade han direkt det han tänkt ut och lämnade sedan verket. Hans bilder, som kan se snabbt och spontant gjorda, med en slags nonchalant precision, kom ur en process han hade full kontroll över. Hans uttryck var ibland nästan kalligrafiskt. 

Johansson har studerat vid Valands konsthögskola i Göteborg.

Yrsa Bergengren (1922-2002)

Från Härjedalen I 
Från Härjedalen II 

Måleri

[TUMNAGELBILD AV KONSTVERK]
Bottenplan. studentköket

Bergengren påbörjade sin karriär med att teckna figurer till modevärldens annonser i dagspressen. Hon arbetade med måleri och collage och blev senare främst känd för hennes stora intresse att teckna dans. 1982 resulterade det i boken ”Dansteckningar”. Med svart på vitt återgav hon danskonstens olika karaktärer och situationer vilka genom hennes pensel kom att likna välvuxen, stark kalligrafi. Hennes collage var emellertid inspirerade av vattenvärlden; oljemålningar från havsbandet utanför Stockholm som inkluderade små strandfynd: segelduksstumpar, snäckskal, gamla bitar av sjökort. Hon hade förmåga att fånga den förbiglidande rörelsen, de skiftande belysningarna och naturens händelser. 

Bergengren har även gjort ett flertal offentliga utsmyckningar och arbetat som rådgivare åt Statens konstråd.