Bibliometrisk prestationsparameter

Här beskrivs hur den bibliometriska prestationsparametern i Chalmers fakultetsmodell är beräknad. Syftet med den prestationsbaserade fördelningen är att skapa ett incitament för att öka forskningens kvalitet och premiera forskning som är internationellt synlig.

Den bibliometriska parametern har ett tydligt fokus på kvalitet. Den är publikationsbaserad och uppbyggd av fem olika indikatorer som presenteras nedan. Den utgör 40 % av den totala prestationsbaserade fördelningen som består av fem olika komponenter enligt nedan:

• bibliometri 40%
• nyttiggörande 10%
• externa medel 25%
• examina forskarutbildningen 20%
• externt rekryterade postdocs 5%

Bakgrund för beräkning

Den bibliometriska parametern är uppdelad i tre kategorier:

• volym
• spridning
• genomslag

Indikatorerna för spridning värderar publikationskanalerna som forskningsresultaten publiceras i. Genomslaget mäts genom indikatorer som visar publikationernas effekt inom ämnesområdet i form av citeringar. De fem indikatorernas andel inom parametern anges nedan som vikt i procent.

Samtliga indikatorer är storleksberoende. Samtliga bibliometriska indikatorer baseras på databasen Scopus. Följande publikationstyper inkluderas: Article, Book, Book Chapter, Conference Paper, Review, Short Survey.

Scopus tilldelar de tidskrifter databasen innehåller ett eller flera ämnesområden enligt ett klassificeringsschema som heter ASJC (All Science Journal Classification) och innehåller cirka 335 ämnesområden. De artiklar som publiceras i en viss tidskrift får samma ämnesområde(n) som tidskriften. Det är denna ämnestillhörighet som används för ämnesnormering vid beräkning av indikatorerna för genomslag, FWCI (Field-Weighted Citation Impact) och Topp10%. Vid beräkning av indikatorerna för spridning används indikatorn SNIP (Source Normalized Impact per Publication). SNIP liknar den mer välkända Web of Science-baserade journal impact factor (JIF) från Clarivate Analytics. Den väsentliga skillnaden mellan indikatorerna är att SNIP korrigerar för skillnader i citeringspraktik mellan olika ämnesområden. I detta fall sker normaliseringen inte genom en fördefinierad ämnesindelning (som ASJC) utan genom en metod baserad på den citerande publikationens referenslista. Ju längre referenslista desto mindre värd är en citering från publikationen i fråga.

Indikatorerna beräknas på institutionsnivå, för delade institutioner enbart för Chalmersdelen. Det är institutionens andel av Chalmers totala prestation som ligger till grund för fördelningen.

Indikatorer

Volym

P – Publikationsvolym
Mått på institutionens publicering i internationella, refereegranskade publiceringskanaler. Beräknas på publikationer utgivna 2015-2018. Vikt 4 %.

Spridning

SNIPmean × PSNIP
Genomsnittlig ämnesnormerad citeringsgrad för de publikationskanaler institutionen publicerat i multiplicerat med antal publikationer vars publikationskanal har ett SNIP-värde SNIP, source normalized impact per publication, mäter hur välciterade tidskrifter forskarna syns i, jämfört med ämnesområdet i stort. SNIP > 1,0 betyder att tidskriften citeras över medel. Beräknas på publikationer utgivna 2014-2017. Vikt 11 %.

Topp25% (J)
Antal publikationer i de 25 % högst citerade tidskrifterna, baserat på SNIP, inom ämnesområdet Beräknas på publikationer utgivna 2014-2017. Vikt 7 %.

Genomslag

FWCI × P
Genomsnittlig ämnesnormerad citeringsgrad för institutionens publikationer multiplicerat med antal publikationer.

FWCI mäter hur välciterade publikationerna är, jämfört med ämnesområdet i stort. FWCI > 1,0 betyder citering över medel. Beräknas på publikationer utgivna 2013-2016. Citeringar räknas upp till fyra år från och med publiceringsåret. Självciteringar är exkluderade. Vikt 11 %.

Topp10%
Antal publikationer bland de 10 % högst citerade publikationerna inom ämnesområdet.

Beräknas på publikationer utgivna 2013-2016. Citeringar räknas fram till datauttaget från Scopus. Självciteringar är inkluderade. Vikt 7 %.